MITRANIA är ett svenskt kvartalsmagasin om fantasy och science fiction. Wela Förlag återger här recensionen i Mitrania nr 4-04 med författarens tillstånd:

Terra Hexa
En samling ungdomar under ledning av en upptäcksresande vill mot regimens vilja utforska världen Terra Hexa.
Terra Hexa är en annorlunda värld än Jorden, till vilka deras förfäder emigrerat. Exakt hur annorlunda får man en föraning om redan i början, när det framkommer att de aldrig upplevt någon solnedgång.
Under den farofyllda och spännande vägen mot det okända stöter de på helt oförutsägbara problem, bl a det mystiska "draget", förtunning av luften och illvilliga främlingar. Man försöker förtvivlat förstå det som man tycker verkar orimligt i början, men allt får sin logiska förklaring till sist.
Början av boken består av förberedelser för expeditionen och är klämkäck och kanske inte så spännande som man hade velat. Sedan utvecklas dock Terra Hexa till en lysande äventyrsroman, som underhåller den som blivit blasé. Man tänker nästan på Jules Verne.
Kärleksbekymren kunde ha gjorts mer levande. Nu är de mest där för att de bör vara ingredienser i en ungdomsbok, och inte för sin egen skull. I stället är det den snabbt skiftande handlingen som skänker läsglädjen.
Först då man läst ut boken kommer eftertankens kranka blekhet, och man reflekterar över en del underligheter både i handlingen och i världen Terra Hexa. Utan att avslöja något (och därmed förstöra för läsaren), så vill jag bara skriva att författaren kanske borde tänkt över gravitationens effekter på lösa material som sand och jord mer. Eller åtminstone resonerat kring detta. Jag misstänker att han kanske underskattat gravitationens styrka då den påverkar massiva formationer också, men jag är ingen fysiker eller astronom och kan inte säga det med säkerhet. Andra saker som jag inte helt köpte var hur ryttare med blåsrör kan vara mer träffsäkra än gevärsskyttar som ligger ned och siktar, hur en förrädare kan hjälpa i stället för att stjälpa, och några fler saker som inte är värda att nämna. Som ren äventyrshistoria har dock romanen ett stort underhållningsvärde, och det är nog det som är huvudsaken.
- Robert Andersson